Bekymrad

Varför saknar jag dig inte som jag brukar.
Varför håller du dig borta från mina tankar.
Varför drabbades jag inte av den där abstinensen?

Har jag börjat släppa taget om dig.
Är det vad det hela handlar om.
Är du någon annan än jag trodde.
Eller har vi blivit något annat.

Det bekymrar mig att jag inte känner saknad.
För så länge jag känner så vet jag att jag lever.
Det skrämmer mig att inte ha någon att sakna.
Kanske är det helt enkelt rädslan för att vara ensam.
Är det kanske bättre att sakna någon man aldrig kan få.

Jag tycker om det vi hade.
Även om det bara var vad det var.
Men det var i alla fall nånting.

Med även elden behöver näring för att spraka.
Kanske har den bara inte fått tillräckligt med näring.
Men finns där något kvar som glöder.
Eller är det bara varm aska kvar.

Jag vill ha något riktigt.
Men finner allt som oftast bara kaos.
Något som inte är men som jag hänger mig fast i.
Skapar mig en bild i min lilla värld.
Och drömmer mig bort.

Det var ack så länge sedan jag hade något riktigt.
Kanske är det helt enkelt dags för det nu.
Men hur finner man något sådant?

Jag har glömt hur man gör.