Du ringer tillsist.
Inte för att jag bad dig.
Inte för att du hade något att säga.
Du ringde för att du brydde dig.
Tar man sig vatten över huvudet utan att kunna simma får man stå sitt kast.
Men det är i de lägena man märker vilka som tittar på.
Och vilka som kastar ut den där livbojen.
Du var den som kastade ut livbojen.
Den andra var den som tittade på.
Och även om vi inte står på samma sida av klyftan.
Höjde vi våra blickar och log för en stund.
För du är äkta och jag har alltid vetat.
Du är inte som alla andra.
Inte ens i närheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar