Man överbord?

Fredageftermiddag och det går för långsamt på jobbet.
Jag har för lite att göra och för mycket tid till att tänka.
Och du är på tok för långt bort och för upptagen för att höras.

Fast det är nog lika så bra.
Jag satte på paus för en stund.
För att liksom se vad som skedde.

Men återigen har jag tryckt ner play och väntar på vad som komma skall på skärmen.

Jag är ute på tunn is ovan stormigt vatten och risken för att trilla överbord är väl egentligen överhängande.
Men som du sa:
Ska man trilla överbord så är det väl bättre att vara två åtminstonde.

Ja, det kanske är så.

Väntan

För jag vet inte vilken gång i ordningen idag kollar jag min mail.
- fortfarande ingenting.

Och egentligen borde det där heller inte vara för det är nog lite grand min tur denna gång även om jag jobbar på att vänta ut dig.

Eller helt enkelt bara försöka detoxa dig.
För det var så du sade att det var.
Att du redan var beroende av mig.

Men du borde inte vara och det i kombination med sig självt gör att jag väntar och ser om du gör ett drag även om det är min tur.

Kanske är det ett litet test.
Både vad gäller mig själv.
Och vad gäller dig.

Borde inte.
Kanske gör det ändå.
Lite grand så.

Vi får se.

Soppa

Jag kanske skulle ta den där soppsleven och slå mig själv i huvudet med istället för att röra mer i grytan? Men det är svårt att låta bli för den smakar ju rätt gott, tyvärr...

Tavla

Det står en söt målare hemma i min lägenhet som fixar, donar och gör fint.
Själv befinner jag mig på jobbet.

Vad är fel med den bilden liksom?
(Eller finns det kanske inget?)

Soppslev

Så tar jag en stor slev och rör om i grytan igen under tiden som jag funderar på vilken soppa jag kan åstadkomma denna gång.

Att bli slagen i magen

Så slår det till som ett hårt slag i magen.
Saknaden och ledsamheten över att saker och ting är som de är.
Att du inte tycker om mig så som jag vill.
Att jag är arg och besviken över ditt beteende.
Att saker och ting är som de är mellan oss just nu.
Att saker och ting inte är överhuvudtaget.
Att du kanske tror jag är arg på dig.
Något jag egentligen innerst inne inte är fast ändå lite grand.

Fan att det alltid är jag som får ta försoningssteget!
Jag ska vänta några dagar och se om jag ändrar mig.
Annars får jag väl göra det igen då.
Som alltid.

Söndagsmorgon

Smygstartade söndagen med en härlig cykeltur på dryga milen de två. Nästan vindstilla i luften var det bara jag och pensionärerna med stavar och en och annan hurtig medelålders ute och slet på gatorna. Sådana där morgnar som jag är så tokigt svag för samtidigt som jag är morgontrött och gärna sover.

Cykelturen efterföljdes av frukost med en kopp varmt te och i skrivande stund fyller jag upp badet med skum som ska dofta sweet marzipan. Denna gång ska jag försöka att inte bli hysterisk på knäppandet av bubblorna som brister utan att koppla bort det och lyssna på musiken i högtalarna istället.

Life is good en söndagmorgon som denna.