Vissa dagar vill man bara gråta en skvätt.
Gråta över all komplexitet.
Gråta över att ingenting någonsin får vara enkelt.
Och när man försöker göra det enkelt.
Blir det än mer komplext.
Jag orkar inte riktigt.
Kör huvudet i sanden.
Orkar inte tänka.
Vågar inte tänka.
Jag slår knut på mig själv om jag gör det.
Låt nånting nån gång bara få vara enkelt.
Det är inte svårare än så.
Ändå är det så svårt.
Varför?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar