Gråskalan

Så tar vi båda ett nytt grepp om penseln.
Gör en försiktig översyn över färgvalet.
Ser alla färger och nyanser som där finns.

Gör vårt bästa för att blanda till den där gråskalan vi så länge strävat efter att finna bara för att egentligen kunna konstatera att det är svårt att få till den rätta nyansen.

På tok för lätt att det bara blir svart eller vitt.
Två färger som är förvånansvärt svåra att blanda.

Vi börjar i ena änden bara för att tillsist närma oss den andra och hamna farligt nära en konkret färg igen.

Man skulle kunna säga att vi kom fram till något.
Men det enda vi nog egentligen kom fram till är att vi inte är bra på gråskalor.

Vi vill finna den men vi kan inte hitta balansen.
Kanske för att ingen av oss i grund och botten är gråskala.
Och vi allt som oftast har samma färg.

Men vi kolliderar ibland på vägen.
Kraschar och hamnar i varsitt hörn.
Med gråskalan mitt emellan.

Men likt två magneter som får kontakt finns det inte många mellanting.
Antingen befinner vi oss i varsin ände på skalan.
Eller så befinner vi oss på samma punkt.

I vår värld existerar inga gråskalor.